Jag sitter redan nu i början av december o tänker tillbaka på året som gått, allt som hänt o allt som aldrig hände!!

Tar allting månadsvis, så börjar med årets första månad vill säga januari!

Januari

Ja det hände en hel del i början av detta året, hade börjat träffa killen som fick o än får mitt att slå ett extra slag.. Det kändes verkligen som det skulle bli något mellan oss denna gången.. Vi fick närmare kontakt med varandra o det var inte bara jag som tog på honom utan han tog på mig med! Men fick reda på en del saker som jag inte ville veta i samband med att vi på nytt börjat träffas!! Men under hela januari månad så träffades vi bara en gång.. Egentligen så borde jag sett varningsklockorna redan då, för han sa bara orden jag ville höra då han var onykter o det var bara då han tog på mig o jag fick ta på honom!! Månaden gick o vi kom in i februari månad..

Februari

Under februari så träffade jag bara den här killen en gång, sista gången vi sågs o skildes åt, var han precis som han alltid brukade vara... Glad o gav mig en kram o sa vi hörs, jag brukade ALLTID skicka sms till honom att nu var jag hemma... Men detta skickade jag inte denna söndagen eftersom att jag stannat kvar på orten hos en kompis o var med henne på hennes jobb... Den här killen skickade sms till mig o undrade varför jag inte skickat att jag kommit hem som jag alltid brukade göra! Så skickade ett svar om att jag än befann mig på hans hemort hos min kompis på hennes jobb!! Han var glad i alla svaren som han gav mig, en massa glada smilies o allt, under veckan som gick var allt som normalt! Helgen innan alla hjärtans dag snarare söndagen dagen innan alla hjärtans dag förändrades allt! Jag skickade för många sms, han svarade inte o detta höll i sig länge... Grät varje dag o bara att åka till min kompis som bor på samma ort var jobbigt!

Mars

I början av mars månad så ringde jag den här killen ifrån en annan kompis mobil i hopp om att han skulle svara... Svarade gjorde han men bara med svar som jag tidigare fått "Vet inte!, Jag vet inte hur jag känner, vad jag vill etc!", han avslutade vårt samtal med "Vi hörs"... Har på egen hand funnit ut på att han numera har tjej som han bor tillsammans med, ALLA orden som han sagt till mig o vad han tyckte om mig var som bortblåsta!! Har varit nere o gråtit enda sedan den där söndagen då jag skickade för många sms, men jag tror inte att det spelat någon roll om jag skickat färre för han ville bara åt min kropp, han såg ALDRIG mig som flickväns material känns det som nu!!

April

På min egen systers födelsedag så råkade jag ta en TOTALT omedveten överdos av Citodon som resulterade i att jag spydde ett par gånger... Så jag fick ringa min läkare på psyk o avboka tiden som jag hade hos honom ca 40 minuter efter det att jag spytt!! Jag känner det som om att jag förstörde min systers födelsedag eftersom att jag inte kom hem till dem som bestämt... Men jag vågade inte chansa, plus att panikångesten inom mig var enorm, jag skar mig samma dag o det upprepades ett par gånger under de följande månaderna... Jag grät fortfarande över den här killen som jag nämnt i de tidigare månaderna... Det var även nu i april som jag fick den sista pusselbiten som jag känt saknats inom mig... Det var under den här månaden som jag fick reda på att jag har ADHD, blandad form samt att jag är emotionellt instabil, läs jag saknar personlighetsstörningen o har därmed INTE diagnosen borderline utan är emotionellt instabil plus alla de tidigare diagnoserna som jag visste om!!

Maj

I början av maj så började jag att ta medicin mot min ADHD, det visade sig snabbt att vi var tvungna att höja dosen rätt ofta för att jag skulle komma upp i rätt dosering! Jag ligger på 80 mg+ 80 mg samt 10 mg snabbverkande Ritalin, 80 mg dosen är även Ritalin, men jag har sagt ifrån att jag känner att dosen inte längre räcker o att den är för låg... Jag hade även nu börjat gå ner mer i vikt o låg på ca 84 kg, men jag låg på denna vikten konstant vid varje vägning... Jag hade nu bott själv i mer än 13 månader, något jag borde vara stolt över, men som jag inte kunde eller kan vara... Hade slutat sköta maten vilket jag gör än idag, jag hade skurit mig ett antal gånger... 

Juni

Månaderna bara flög förbi o vi var plötsligt i juni månad, jag började undra vad det skulle bli av mitt liv, något jag gör än idag... Jag frågade även min nu fd läkare på psyk om jag NÅGONSIN kommer till att kunna jobba eller studera, han tittade på mig o svarade mig snabbt att nä dessvärre inte, vårt mål är att få dig o må bättre, det är vårt mål!! Du är för sjuk för att kunna jobba med tanke vad som sker om man stressar eller pressar dig eller du gör det själv!! 

Det syns inte på mig att jag är så sjuk som jag är, jag hade även begärt att få ut ett intyg om att jag har ADHD o att sjukvården INTE har lov att skylla på mitt psykiska mående då dem inte finner något fel på mig fysiskt! 

Juli

I början av juli fick jag reda på att min fot aldrig kommer bli bra, hade jag tur så skulle jag kunna röra på mina tår, det har tagit för o få dem att kunna röra på sig.. Var tvungen o sitta o titta på min fot o tänka att jag kan röra mina tår o samtidigt skulle jag röra dem på högerfoten... Jag fick en remiss så att jag skulle få en speciell skena som jag alltid skulle ha på mig för att min fot ska följa med mig när jag går! Fick nämligen diagnosen ospecifikt smärttillstånd var smärtan påminner om reumatisk smärta samt en hängande fot! Ledbanden o senorna i min fot har börjat förkalkas, men fotspecialisten/ortopeden sa till mig att hur mycket han än ville operera min fot så kunde/kan han inte göra detta eftersom att man inte såg/ser något på MR-undersökningarna!! Jag fick fortsätta ha en gipsskena tills dess att jag fick tid till en ortopedtekniker!

Jag gick till dem här på min hemort med remissen men hon som jag träffade sa att dem hade en otroligt lång kö med patienter som väntade på att få komma till dem! Men vänlig som hon var så ordnade hon så att jag fick tid till en ortopedtekniker i Malmö redan veckan efter... Han gjorde en gipsavgjutning på min fot för att kunna anpassa AFO:n som de kallar dem för efter min fot... Det tog tid innan AFO:n var gjord o allt, så vi var inne i augusti vid detta laget!

Augusti

Jag fick med mig hem det som skulle vara prototypen, den var väldigt bekväm till en början men sedan så började jag att få klåda o fick även eksem o sår utav den... Vi försökte att behandla allt vad gäller eksemen o såren men dem gav inte med sig, till slut drogs slutsatsen av mig o läkaren på vårdcentralen jag gått på en kortare tid att jag var allergisk mot skenans material.. Så det var bara till att kontakta ortopeden gällande detta o det slutade med att vi fick återgå till gipsskenan som jag nu får leva med resten av livet om ortopeden inte ändrar uppfattning kring o operera mig! Jag blev dessvärre tvungen o låta Puma min älskade katt somna in den 25/8-11, knappt 1½ år gammal! Men det var för hennes bästa... Det hade varit ett tungt år redan innan jag tog beslutet om att låta henne få somna in o vila i frid o slippa sitt lidande... Men efter det att jag låtit henne somna in så har allting blivit tyngre, jag kan gråta över henne än idag, hon var en väldigt speciell katt men underbar på sitt sätt!!

September

Min födelsedag kom, inget jag såg framemot eftersom att jag vet att drygt 2 veckor efter min födelsedag så har det gått ytterligare 1 år sedan min pappa gick bort! Efter september så har inte så mycket mer hänt mer än att jag gråter varje dag, vissa dagar vet jag varför andra vet jag inte, jag har skaffat en ny kattunge som jag hämtade den 23 november 2011.. Vi är nu inne i december o snart är detta året slut... Vill du veta mer om vad som hänt mig under året så gå in o läsa inläggen under varje månad istället!! För det är svårt för mig att minnas saker o skilja saker ifrån varandra pga en hel del olika anledningar!!!

Oktober

Men något som jag kommer att minnas LÄNGE så är det lördagen den 29 oktober då jag var o såg Ladies Night för första gången... Från att ha haft Brolle som min stora idol o förebild under en längre tid så ändras allt när jag stod framför Martin Stenmarck!! Han tog sig tid så att vi skulle få till bra bilder på honom o mig tillsammans, han var hur trevlig o vänlig som helst o blev riktigt glad över kuvertet med ett grattis kort i! Han blev så ifrån sig att han nästan gav mig sin signeringspenna... Trots att det stod x antal kvinnor bakom mig i kön så berörde det inte Martin, utan han tog sig som sagt den tiden som han kände behövdes! Han sa att stressa inte, vi tar den tid som behövs tills du fått en bild du är nöjd med!!

Jag fick hoppa före nästan alla i kön eftersom att jag går/hoppar med kryckor o har gipsskenan... Skakade som ett asplöv då jag stod framför honom, men en ENORM glädje o värme spred sig snabbt inom mig!! Har aldrig stått SÅ nära min nu största idol o förebild, men Brolle kommer tätt efter, det ska inte förnekas! Jag känner igen mig i SÅ många av Martin Stenmarcks låtar, en del får mig o känna mig lugn o dämpar paniken eller ångesten eller panikångesten, sen andra låtar får tårarna att rinna eftersom att det känns som om att det är mig han sjunger om i låtarna!

Det är nog många som känner precis som jag, Martin är en person med ett varmt hjärta o en helt fantastisk personlighet o sångröst! Inget av detta ska förnekas, det var nog mycket därför som jag fick en annan syn på honom men även att han fångade mig på ett sätt som Brolle inte gjort, inte på samma sätt om jag säger så istället!! Båda två är underbara på sitt sätt, det skiljer trots allt 9 år mellan dem o Brolle har nästan precis blivit pappa (den 14 oktober föddes han son Lee!) o Martin har två barn o väntar ett till tillsammans med sin sambo Hanna Hedlund som han varit tillsammans med under 13-14 år!!

Brolle verkar även vara en person med ett varmt hjärta, men Martin fångade mitt intresse o trots att jag lyssnat mycket på just Martins låtar så var det först efter Ladies Night o jag träffat honom som jag insåg att han är min stora idol o förebild! Men Brolle är också en stor idol o förebild för mig det ska inte förnekas... 

Bilderna ifrån signeringen:

Martin Stenmarck o jag

Jag o Brolle (vet om att jag ser rent konstig ut men fick stå rätt konstigt!)